Sök:

Sökresultat:

349 Uppsatser om Militära operationer - Sida 1 av 24

Fredsframtvingande operationer och deras möjligheter till framgÄng : en studie av manöverkrigföringens principer samt operationerna "Allied Force" (Jugoslavien 1999) och UNOSOM II (Somalia 1993)

Uppsatsen avhandlar fredsframtvingande operationer och deras möjligheter till framgÄng.Internationella operationer Àr en av Försvarsmaktens huvuduppgifter och i samband med detta Àrfredsframtvingande operationer en typ av operationer som svenska förband kan fÄ delta i. Genomstudier av manöverkrigföringens principer och tvÄ begrÀnsade fallstudier tas ett antal faktorer förframgÄng fram som sedan jÀmförs och diskuteras. Uppsatsen svarar Àven pÄ ommanöverkrigföringens principer kan tillÀmpas vid fredsframtvingande operationer. Resultatet avuppsatsen Àr att faktorerna lÀmplig sammansÀttning av styrkorna, anpassad politisk styrning ochförmÄga till att minska egna och civilas förluster Àr faktorer som har betydelse för framgÄng pÄden operativa nivÄn. Jag har ocksÄ sett att de faktorer som man kan hÀmta urmanöverkrigföringen principer Àr betydelsefulla för möjligheterna till framgÄng.

Gemensamma operationer i kustnÀra omrÄden

Försvarsmakten har i dokumenten Försvarsmaktens Utvecklingsplan 2010-2019 uttryckt att förmÄga tillgemensamma operationer, inom ramen för behovsanpassade och tillfÀlligt sammansatta stridsgrupper,skall utvecklas inom de nÀrmaste Ären. Detta finns Àven uttryckt i Verksamhetsuppdraget för 2009 dÀrgemensamma operationer sÀrskilt skall uppmÀrksammas pÄ övningar inom ramen för den territoriellaintegriteten. I Verksamhetsuppdraget finns detta med som en punkt i den operative chefensprioriteringslista, detta torde innebÀra att antalet övningar, dÀr förmÄgan till gemensamma operationersÀrskilt övas, borde vara ett par stycken. SÄ Àr dock inte fallet. De övningar som genomförs inommarinen i kustnÀra omrÄden samordnas inte med markstridskrafterna alls, dÀremot samordnas merövningar med flygstridskrafterna.

Helikopterns förmÄgor i gemensamma operationer

Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern Àr en relativt ny tillgÄng i modern krigföring men anvÀnds i stor utstrÀckning för olika uppgifter. Helikopterns förmÄga att flyga men ÀndÄ bibehÄlla en nÀra kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har Àven inneburit att den har varit svÄr att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gÄtt lÄngsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tÀnkbart sÀtt att nyttja helikopterns förmÄgor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i tvÄ steg dÀr första steget görs för att generera en teori utifrÄn teorier om kombinerad bekÀmpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmÄgor.

NÀtverksbaserade SF-operationer : Àndrade operativa förutsÀttningar?

Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna omstruktureras frÄn ett utprÀglat invasionsförsvar till en nÀtverksbaseradinsatsorganisation. Hur denna nÀtverksanpassning kan pÄverka omrÄdet SF-operationer Àr uppsatsens fokus.Syftet utifrÄn detta fokus Àr att analysera om de operativa förutsÀttningarna för SF förÀndras vid nÀtverksbaseradeSF-operationer?Inledningsvis introduceras en teori om nÀtverkscentrerad krigföring, vilken idag utgör det teoretiska fundamentetbakom nÀtverksbaserat försvar (NBF). Ett analytiskt verktyg i form av William H. McRavens -Theory of SpecialOperations- anvÀnds sedan för att analysera produkten av att nÀtverksbasera SF-operationer.De slutsatser som dras Àr att nÀtverksbaserade operationer Ä ena sidan anvÀnder sig av den gemensammalÀgesuppfattningen för att sjÀlvsynkronisera operationer och dÀrigenom öka beslutstempot.

Svenska amfibieförband i internationell tjÀnst?

Den svenska Försvarsmakten ominriktas frÄn ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar dÀr internationell förmÄga prioriteras. Kraven att delta i fredsfrÀmjande operationer ökar och militÀrt samarbete sker bl.a. inom EU och NATO. I Sverige förs diskussioner om vilka förband som skall delta i internationella operationer och EU:s insatsstyrka. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns förutsÀttningar för svenska amfibieförband att delta i internationella fredsfrÀmjande operationer i perspektivet 2010.

ExpeditionÀra operationer, snabbinsatser och logistik

Försvarsmakter genomgÄr en transformerning som en följd av omvÀrldsutvecklingen. Dessutomhar EU ambitioner att spela en större och aktivare roll. Transformeringen innebÀr en utvecklingmot att delta i snabba och kortsiktiga operationer. Detta innebÀr förmÄga till expeditionÀraoperationer och snabbinsatser vilket stÀller mÄnga krav, ett av dem Àr inom logistikens omrÄde.En fungerande logistik Àr en förutsÀttning.Syftet Àr att undersöka vilka kriterier som krÀvs för att genomföra expeditionÀra operationer ochsnabbinsatser med fokus pÄ logistik.Uppsatsen Àr en beskrivande studie bestÄende av en kvalitativ textanalys av begreppenexpeditionÀra operationer, snabbinsatser och logistik med framtagande av kriterier, samt enkvalitativ textanalys av tvÄ fallstudier, brittiska Operation Palliser i maj 2000 och det svenskadeltagandet i Tchad-insatsen 2008, följt av en analys dÀr kriterierna operationaliseras pÄfallstudierna.Resultatet definierar ett antal kriterier samt anger ett antal slutsatser som mÄste uppfyllasavseende innehÄll och ÄtgÀrder för att förmÄgan till expeditionÀra operationer, snabbinsatser ochlogistik ska vara möjlig. Slutsatserna Àr bland annat att kunna lÀmna sitt omrÄde, disponerandetav tiden samt att logistiken mÄste vara med frÄn början med en gemensam logistik..

FörhÄllandet mellan insatsberedda styrkor och insatstider : en studie av FN:s fredsfrÀmjande operationer 1948-2000

Sedan 1948 har FN pÄbörjat 55 fredsbevarande operationer, av vilka 15 fortfarande pÄgÄr. UngefÀr likalÀnge har diskussioner förts om möjligheten att hÄlla styrkor med hög beredskap för FN-operationer.Diskussionen har behandlat stÄende styrkor sÄvÀl som insatsförberedda förband i egenskap avstyrkeregister. I dagslÀget existerar styrkeregister vars syfte Àr att reducera förseningar vid stationering.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om storleken pÄ dessa styrkeregister betingarstationeringsförseningar. UtifrÄn detta syfte Àr uppsatsens huvudhypotes ?Ju större mÀngdinsatsförberedda fredsbevarande styrkor, desto mindre försening för fredsbevarande operationer?.Hypotesen, tillsammans med konkurrerande förklaringar, provas med hjÀlp av linjÀr regressionsanalys.Datasetet inkluderar FNs samtliga fredsbevarande operationer (54) under perioden 1948-2000.Uppsatsens bidrag till den vetenskapliga litteraturen Àr att den testar en empirisk hypotes med statistiskametoder och genererar hÀrvid ett nytt dataset.

Logistikledning vid svenska internationella insatser

Uppsatsens syfte Àr att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingÄende i internationella operationer, kan genomföras pÄ ett likartat sÀtt oberoende av omoperationen leds av FN eller NATO. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bÀrande teorin.I uppsatsen besvaras delfrÄgorna-PÄ vilket sÀtt pÄverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive NATO,svensk logistikledning?-I vilken utstrÀckning pÄverkar gÀllande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara pÄ frÄgan: Vad Àr logistikledning?.

Svenska chefer - internationaliserade i förestÀllningen?

Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna internationaliseras för att uppnÄ ökad interoperabilitet med andrasamarbetspartners vÀpnade styrkor. Syftet med uppsatsen Àr att bedöma om svenska chefer uppfattarbetydelsen av centrala element inom militÀrteorin pÄ liknande sÀtt som utlÀndska chefer.Först introduceras teori om manöverkrigföring, som utgör grunden för Sverige och NATO/EU-lÀnder iallmÀnhet. Ett analytiskt verktyg skapas för att analysera inslag av manöverkrigföring. I resultatanalysenbesvaras först fyra delfrÄgor om graden av manöverkrigföring i doktriner och respondenters egnabeskrivningar samt hur cheferna uppfattar olika principer och funktioners relativa betydelse i olika typer avfredsfrÀmjande operationer.De enskilda resultatslutsatser som dras Àr att utlÀndska chefer vÀrderar överraskning högre ifredsframtvingande operationer Àn vad svenska chefer gör. Samma förhÄllande gÀller ocksÄ rörlighet ifredsbevarande operationer, medan svenska chefer vÀrderar skydd signifikant högre Àn utlÀndska ifredsbevarande operationer.

Teoriers avtryck i doktriner : William S. Lind och Robert Leonhards syn pÄ manöverkrigföring och dess likheter med doktrin för gemensamma operationer

William S. Lind och Robert Leonhard har bÄda givit ut skrifter som behandlar begreppet manöverkrigföring. Försvarsmakten skall vid operationer anvÀnda sig av manövertÀnkandet som enligt doktrinen har sin grund i manöverkrigföring. Den svenska doktrinen avser att ta utgÄngspunkt i teorin men lÀmnar fÄtalet referenser till detta i sin utformning. Uppsatsen syftar till att studera likheterna mellan William S Lind och Robert Leonhards teorier om manöverkrigföring, och det manövertÀnkande som finns i Doktrin för gemensamma operationer.

De grundlÀggande förmÄgornas inverkan pÄ militÀra och polisiÀra anti-terrorist operationer

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna Ă€r relevanta Ă€ven i en anti-terrorist operation, dĂ„ förmĂ„gorna hittills varit ett begrepp inom mellanstatliga konflikter. För att besvara detta anvĂ€nds tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar:? Är de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna relevanta för denna typ av operationer?? Vilken eller vilka av de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna lĂ„g till grund för framgĂ„ng/misslyckande i operationen?Studien genomförs som en jĂ€mförande fallstudie dĂ€r fyra operationer av militĂ€r och polisiĂ€r karaktĂ€r analyseras utifrĂ„n de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna. Data erhĂ„lls genom textanalys av historiska skildringar som avhandlar respektive operation.Resultatet av studien visar att de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna Ă€r relevanta för anti-terrorist operationer och tillĂ€mpningen av dem kan bestĂ€mma utfallet av operationen. De förmĂ„gor som lĂ„g till grund för en lyckad eller misslyckad operation Ă€r verkan, skydd, und/info och ledning..

Automatiserad administration av virtuella plattformar : JÀmförelse av prestanda i administrativa operationer mellan olika virtualiseringsplattformar

Virtualisering Àr nÄgot som vÀxer fram mer och mer. Genom fördelar sÄsom anvÀndning av den fysiska hÄrdvarans fulla kapacitet och lÀgre energiutnyttjande Àr det en bra investering att flytta fysiska servrar till virtuella sÄdana. Automatiserade processer som exempelvis administration av virtualiseringsplattformar kan bidra till mindre arbetsbörda och mer utfört arbete. Det Àr dÄ viktigt att administrationen gÄr snabbt för att spara sÄ mycket tid som möjligt och kunna utföra sÄ mÄnga operationer som möjligt.I arbetet jÀmförs tvÄ stora aktörer pÄ virtualiseringsmarknaden, VMware ESXi samt Citrix XenServer. Dessa tvÄ virtualiseringsplattformar jÀmförs sedan prestanda i administrativa operationer.

Manöverkrigföring : en stagnerad eller utvecklad teori?

Manöverkrigföring Àr ett vedertaget begrepp inom militÀr teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jÀmföra tvÄ operationer som baseras pÄ manöverkrigföring.Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gÄngen som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slÄ en jÀmbördig motstÄndare. I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring Ànnu en gÄng den operativa huvudteorin i planerna för operationen.Den hÀr uppsatsen Àr en komparativ fallstudie baserad pÄ kvalitativ textanalys. BÄda operationerna beskrivs för att sedan jÀmföras varvid skillnader och likheter belyses.Resultatet visar att sÄvÀl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade pÄ teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror pÄ presenteras..

Doktrin för luftoperationer : skapar den förutsÀttningar för samverkan med andra lÀnder i internationella operationer?

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om den svenska doktrinen för luftoperationer skaparförutsÀttningar för samverkan i internationella operationer. UtifrÄn Michael Codners teorimodellför interoperabilitet, har tesen om att hög grad av överensstÀmmelse mellan doktrinerskapar förutsÀttningar för samverkan i internationella operationer formulerats. För att dennates ska gÀlla krÀvs det att synen pÄ doktrinbegreppet mellan de jÀmförda lÀnderna överensstÀmmer,vilket den inledande jÀmförelsen av doktrinbegreppet visar.Den svenska doktrinen för luftoperationer jÀmförs med den norska och den brittiska motsvarighetenoch de urval som analyseras Àr luftarenans sÀrdrag och luftstridskrafternas karaktÀrer,ledning samt uppdragstyper i luftoperationer. Resultatet av undersökningen visar att Sverigesdoktrin har lÄg grad av överensstÀmmelse i synen pÄ ledning jÀmfört med Norge ochStorbritannien, vilket kan försvÄra samverkan i eller mellan staber. DÀremot Àr det hög gradav överensstÀmmelse i urvalet uppdragstyper i luftoperationer, och det visar att doktrinenskapar förutsÀttningar för samverkan för svenska flygförband som deltar i internationellaoperationer..

Interoperabilitet och expeditionÀr förmÄga

Sveriges allt större internationella Ätaganden i kombination med den av riksdagen antagna solidaritetsförklaringen gör att behovet av att kunna genomföra expeditionÀra operationer ökar. Försvarsmaktens mÄl Àr att stÀrka denna förmÄga. Ett sÀtt att öka verkningsgraden i en multinationell operation Àr att verka för interoperabilitet. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur uttryck av interoperabilitetskrav Äterfinns i styrdokument för expeditionÀra operationer i Försvarsmakten med fokus pÄ Nordic Battlegroup och dess transportförmÄga.Studiens resultat Àr att interoperabilitetskrav existerar i styrdokument för expeditionÀra operationer men att dessa krav kunde hÀrledas bÀttre vilket skulle kunna leda till en bÀttre förstÄelse för verksamheten vilket gynnar interoperabilitet.Studien föreslÄr Àven vissa förbÀttringar som kan göras avseende begreppet interoperabilitet vilket skulle kunna leda till ytterligare stÀrkt interoperabilitet..

1 NĂ€sta sida ->